Nyheter

Förorenad mat: Hälsorisken underskattas mestadels


Risker från föroreningar i livsmedel är ofta okända för konsumenterna
Många människor ser en hög risk att förorena mat med skadliga ämnen, men de känner ofta inte till de enskilda föroreningarna som sådana, enligt en ny undersökning från Federal Institute for Risk Assessment (BfR).

"Nästan 60 procent av den tyska befolkningen ser oönskade ämnen i livsmedel som en hög eller mycket hög hälsorisk," rapporterar BfR i undersökningsresultaten. Kvicksilverföreningar och dioxiner utgör det mest kända av dessa oönskade ämnen, som vetenskapligt kallas föroreningar, fortsätter Federal Institute. Däremot var de flesta av de undersökta inte medvetna om naturliga föroreningar som arsenik i ris eller pyrrolizidinalkaloider (PA) i honung eller te. Resultaten av studien publicerades i "Bundesgesundheitsblatt".

Vad är föroreningar i mat?
BfR förklarar att föroreningar är oönskade ämnen som kommer oavsiktligt in i mat. Dessa kan förekomma naturligt i miljön, uppstå från bearbetning av råvaror till livsmedel eller släppas ut i miljön genom mänsklig verksamhet och därmed gå in i livsmedelskedjan, rapporterar Federal Institute. Föroreningarna är oönskade eftersom de potentiellt kan påverka hälsan.

Bedömning av hälsorisken
Totalt 1 001 personer intervjuades i den representativa befolkningsundersökningen med hjälp av datorassisterade telefonintervjuer om ämnet föroreningar i mat, enligt BfR. Det blev tydligt att de flesta av de tillfrågade klassificerar föroreningar som en hög hälsorisk, "även om endast en minoritet spontant listar föroreningar i betydelse av den vetenskapliga-juridiska definitionen som exempel på oönskade ämnen i livsmedel."

Många respondenter namnger ämnen som inte är föroreningar
BfR-experter rapporterar att mer än hälften av de svarande hänvisade till föroreningar som ämnen som inte anses vara spontana. En god 30 procent av de undersökta citerade livsmedelstillsatser som exempel på oönskade ämnen i livsmedel, varvid smakförstärkare (12,4%) och konserveringsmedel och färger (9% och 8,8%) är de mest nämnda.

Risk är ofta inte känd
Men testpersonerna var väl medvetna om vissa föroreningar när de frågades specifikt. Framför allt kvicksilver i fisk (benämnd av 78 procent av de undersökta) och dioxinet i ägg (benämnt av 70 procent). Medvetenheten om akrylamid i pommes frites eller rostat bröd var fortfarande ganska hög (nämns av 44 procent). Men andra föroreningar som pyrrolizidinalkaloider i te eller honung (nämnd av 13 procent) och bensopyren i grillad kött (nämnd av 18 procent) var inte kända för de flesta av de svarande. Endast 26 procent av de tillfrågade erkände också den möjliga arsenikföroreningen i ris och risprodukter som en hälsorisk.

Enligt BfR är de relativt nya konsumentskyddsfrågorna bara kända för en minoritet av de svarande. Endast 36 procent av dem som har hört talas om PA skulle se en betydande hälsorisk med dessa ämnen. Vid arsenik gäller detta 57 procent av dem som redan har hört talas om eventuell kontaminering av risprodukter med denna semimetall.

Kvinnor är mer medvetna om ämnet
Enligt undersökningsresultaten skiljer sig också den allmänna inställningen till föroreningar i livsmedel och bedömningen av möjliga hälsorisker beroende på befolkningsgrupper. Till exempel skulle män bedöma riskerna för oönskade ämnen i grillad kött som är lägre än kvinnor och i allmänhet handlar mindre ofta om ämnet oönskade ämnen i mat i deras vardag än kvinnliga svarande. De yngre respondenterna ansåg att betydligt fler människor (cirka 41 procent av 14 till 29-åringar) kände sig dåligt informerade om oönskade ämnen i mat än de äldre som svarade (15 procent av över 60-åringar).

Nå mindre välinformerade grupper av människor
"Människor känner sig mest hotade av syntetiska ämnen och tungmetaller" och "adekvat riskkommunikation om föroreningar bör beakta denna subjektiva riskuppfattning", sammanfattar BfR: s president professor Dr. Dr. Andreas Hensel. Enligt BfR är svarande i synnerhet, vars informationsnivå redan är relativt hög, intresserade av ytterligare information om möjliga skyddsåtgärder, lagbestämmelser och berörda produktgrupper. Det är dock just de som har lite kunskap som måste nås. "När det gäller att kommunicera hälsorisker är den största utmaningen att göra mindre välinformerade grupper medvetna om problemet", rapporterar BfR. (Fp)

Författare och källinformation



Video: Den nyttiga maten som egentligen är dolda sockerfällor - Malou Efter tio TV4 (Januari 2022).